Kata - fucking - strof

Någon som vill skänka lite pengar till välgörenhet, så är min ständigt växande utväxt ett tacksamt ändamål. Jag ryser när jag tänker på att det dröjer till slutet av oktober innan det kommer finnas pengar att fixa till detta... Vad var det för dum idé jag fick? Blond? Mitt hår växer ju fortare än pinocchios näsa.

Nu har jag provat det, o jag saknar mitt bruna hår!

Musiktips

En av de absolut mest catchy songs på mycke länge. En halv gång och jag hade den på hjärnan! Den hemmagjorda videon är bara en bonus...

Livets orättvisor

Tusan oxå! Den enda godisen jag va sugen på va den enda som inte fanns i påsen. Letade som en galning efter en colaflaska, men det fanns ingen. Ska inte äta mer godis nu. I ren protest.

Det, och det faktum att jag idag insett att när det regnar o man är pank kan man lika gärna jobba, är mina största lördagsproblem.

Luspank

Usch. Idag har jag shoppat ett par skor. Hade dåligt samvete, för den här månaden är en sån måndad jag inte ens kommer kunna betala hyran med min lön. Jag skämtar inte, så är det. Måste låna pengar...

Pratade med nån som dessutom sa va han tyckte, och jag bestämde mej då för att lämna tillbaka skohelvetena. SKIT. Blev sur för att han tyckte så. Fan, att andra ska behöva tänka åt en. Det suger verkligen att vara pank. Redan innan lönen hunnit göra sej hemmastadd kommer den att vara borta från kontot o minustecknet kommer lysa rött.

Jaja, jag får väl utnyttja mitt gratis gymkort istället för att spendera pengar. För om en vecka går det oxå ut. En till utgift, tjihooo!

Aj?

Så har jag varit på den första personalfesten på nya företaget. Ruskitgt kul, men frågan är om jag kanske låtit lite väl mycke av min genuina personlighet slinka fram?!

Min chefs hysteriska skrattanfall när jag entusiastiskt gapade om att jag hittat 013 (jag letar reg-skyltar i nummerordning, och det kan verka aningens smånördigt, det är jag medveten om. Kan till och med erkänna att man blir helt skruvad i huvudet efter ett tag...) skvallrar om att så kanske är fallet. En del andra situationer kan oxå diskuteras; bland annat skvallrar bilder från 02.34 om att jag tydligen fruktade för mitt liv när jag blir ikastad i vattnet. Inte så konstigt me tanke på att jag hatar att bli buren och det va iskallt i vattnet. Tur att bastun va på, men stackars J som fick sova i den hela natten! Tänker inte bjuda på en enda bild, men OJ va kul vi hade!

Så roligt att jag o A fortfarande låg o skrattade klockan halvfem imorse. Vi skrattade inte lika mycke när det knackade på dörren klockan 07.10 imorse. Jobba nio timmar på det och ni kan tänka er hur Milla mår nu...

Näe. Nu anser jag dagen vara över. Med besked.

Pinsamt

...och här sitter jag på mitt 12 minuter försenade tåg o läser Metro. Helt plötsligt blev jag ännu mer irriterad.

Jag bor i förorten...

Bilden tagen på Väsby station. Tycker nog att den talar ganska väl för sej själv. :-P

Scary

Nu är diskmaskinen igång... Usch, tänk om den exploderar?! Eller om vattnet läcker ut? Eller ve o fasa; att disken inte blir ren?

Har redan insett att jag gjort ett misstag; saltet skulle i ett hål. Fine, det stod att man skulle ha i en liter vatten, om det va första diskningen, innan man hade i saltet. Jag hade i en liter vatten. Insåg, när det rann över, att jag redan kört maskinen en gång när killarna va här o satte in den. Oups. Nu fick inte saltet plats... fick försöka ta ut vattnet me fingrarna, det va inte det lättaste. Funderade på om jag skulle suga ut lite me ett sugrör, men jag har inga sugrör. Tur va väl kanske det!

Sen va det det här me sköljglansen. Den ska i en behållare i locket, men som ni vet så kan jag inte fälla ner locket helt. Någonsin försökt att få sköljglans att stanna kvar när behållaren är lodrät?! Det går inte.

Som sagt... spännande o se resultatet snart.

Svenska för invandrare

Jag befann mej i en mycke udda situation härom dagen. Jag satt på pendeln (inte så himla udda iofs) och ett par rader framför mej sitter ett brittiskt par med en laptop i knät och övar svenska. Mycke gulligt om det inte vore för det irriterande ljudet som hördes varje gång dom parade ihop rätt bild med rätt ord. Det ironiska va att dom hela tiden frågade en eh... jaha, hur ska jag säga för att inte va rasistisk, nysvensk (?) om råd hela tiden.

Ett: Hon kunde inte förstå engelska
Två: Hon kunde inte svensk grammatik
Tre: Hon kunde INTE svenskt uttal

Det är ungefär som att laga pankakor utan ägg, mjöl och mjölk.

Stackars britter, dom tror nu mer att "I'm tired" uttalas "Jog vaura tröouut". Typ.

Vetorätt

Jag läste en bra sak i en blogg nånstans. Jag har mitt hjärta som veto.

Ja! Det har jag oxå. Så jag tänker inte försvara mej när ni tycker jag agerar mot förnuftet, för jag har mitt hjärta som veto!

Låt mej va. Låt mej lära. Låt mej bara göra som jag vill.

Sensommar

Sitter o lunchar i observatorielunden. Riktigt skönt väder! Jag njuter!

Vilka killar

Inte ofta man får besök av två snygga killar så här på kvällskvisten! Lyckliga jag!Dessutom installderade dom min diskmaskin! Jiiiiippiiii!

Synd bara att luckan inte går att öppna hela vägen ner. Fruktansvärt irriterande att elementknoppen skulle sitta ivägen. Men den går i alla fall att använda.

Tristess

Jag har SMÅTT trist på jobbet; har sorterat gemen i burken efter färg. Sorgligt, jag vet!

Sluta nu

"Vet du vad det är för dag idag?!"

Ja, det vet jag. Det är den elfte september, och då ska man tydligen minnas det hemska som hände för... ptjaa, hur många år sen är det nu?! 6? Skit samma.

Min poäng är; LÄGG NER. Tänk på alla andra katastrofer som händer runt om i världen VARJE DAG. Sådana som vi knappt blinkar åt när vi får reda på dom. OM vi får reda på dom.

Jag tycker synd om alla som förlorade nära o kära i WTC, men jag tycker lika synd om *** som förlorade sin fru i cancer, eller alla afrikanska barn som dör av att de dricker vatten näst intill lika skititgt som vårat avloppsvatten.

Vi är människor allihopa. På hela jorden.

Tid?

Det va det där me tiden... tiden avgör, tider läker, tiden talar om. Fan, om jag kunde ta mej ett snack me den där tiden!

Det här... det här är... äh, va fan.

We’ve found a flame that moves the heart and brings you here tonight

Looking at you I know memories never die

Love tries so hard and life goes on

And only time will tell when to hold on when to let go when to forget

And I’ll let it show

When you reach out I will be there

Love finds a way when somebody cares enough to hold on

Look at the pieces of our lives we try to make some sense

Here you are back into my life both of us wondering again:

When to hold on when to let go when to forget

And I’ll let it show

When you reach out I will be there

Love finds a way when somebody cares enough to hold on

Jag får försöka bli vän me tiden istället.

Förvirring

Undrar vad som är värst? Ångest, sorg och saknad eller frustration, förvirring och hjälplöshet?

Jag börjar tro det sistnämnda. I alla fall för ett kontrollfreak som jag. Med ångest-paketet i bagaget är det helt enkelt bara att börja bearbeta. Acceptera fakta, såhär är det. Inte för att det va något jag hade gjort, men ändå. Det va precis va jag va tvungen att göra, det visste jag.

Men frustration över att något hänger o dinglar mellan två konkreta alternativ och att jag inte kan göra någonting för att ändra på det gör mej förvirrad. Jag vet varken ut eller in. Min ängel på ena axeln säger en sak, min djävul på den andra en annan... mina vänner en tredje och den viktigaste parten av allt, ptjaa... den parten vet inte alls.

Vuxen?

Vill bara tala om att jag är vuxen nu. I alla fall i SL-sammanhang, resten kan diskuteras... Har nu betalat FULLT PRIS för mitt busskort. Det va dyrt. Men nu är jag laglig och slipper vara nervös för fler kontroller.

Annars då? Ptjaa, jag är ledig idag, så jag har storstädat. Kors i taket, tänker ni, men det är bara för att jag va tvungen. Jessica ska låna lägenheten i natt (!), och jag kan ju inte ha främmande karlar i den skitiga stia min lya mer liknat dom senaste tre månaderna. För det va så länge sen jag dammsög sist konstaterade jag, lite halvt äcklad, igår... möblerat om har jag gjort oxå.

Näe... gymmet va?! Ja.

Suck

Igår grinade jag som en bebis. Hela vägen på pendeltåget hem, kunde inte hjälpa det. Kände mej ensammast i världen som skulle ut åt mitt håll. Tur att jag satt så ingen såg... Hade ju lovat mej själv att iaf inte gråta offentligt nåt mer...

När jag kom hem grät jag ännu mer, Emma är banne mej underbar. Tack gumman! Hur nu hon kunde veta att jag skulle känna mej så ensam just igårkväll.

Inte blev det bättre av att jag för första gången på två veckor o två dagar inte kunde sova. Har inte varit något problem innan, har varit så slut på kvällarna att jag däckat så fort jag lagt huvudet på kudden, men nu... usch. Flera timmar låg jag o vred o vände på mej. Somnade gråtandes nån gång vid 4, och blev förföljd av hemska mardrömmar resterande delen av natten.

Fan, va jag önskar att jag inte brydde mej. Att jag tog lätt på det här... det skulle bli mycke bättre för oss båda. Men jag kan inte hjälpa att jag tänker på honom näst intill hela tiden. Det är så ovant att inte kunna dela allt o prata me honom. Jag vande mej extremt snabbt vid det. Man brukar göra det med saker som är bra.

Insåg när jag vaknade med ångest imorse för tionde gången att jag måste byta larmsignal på mobilen. Inte undra på attdagen startar me ångest till den låten. Jävla skit. Jag önskar att du inte berörde mej!!! Hur länge ska jag behöve bry mej?! Orkar inte mer...

Mindre trevligt smakande kaffe

Okej alla.

Ett konstaterande:

Jag behöver en ny, fräsch BRA kaffebryggare! Det här smakar skit.

Karriär

Nä, nu gäller det att torka tårar o stänga in ångest, ledsna tankar o allt sånt i en sunkig bil o skjutsa ner den i en djup fjord.

Ska ju faktiskt på arbetsintervju imorgon! Än en gång ska man visa sej på styva linan; vara så där lagom ärtig, social, kompetent, underbar och begåvad att dom bara måste ha en.

Det känns bra att ha alternativ. Det ringde från ett företag... som hade hört från någon... som hade pratat me min gamla chef... som hade sagt att jag va bra... och dom ville träffa mej. Dessutom hade någon annan jag jobbat med lagt in ett gott ord. Ojojoj. Bra för självförtroendet, bra för min situation, bra förhandlingsläge. Ett trumfkort, och det tänkte jag spara ett tag.

Det ringde nämligen från ytterligare ett företag... ett företag jag jobbat för förut... som gärna ser mej jobba för dom igen. Det är dom jag ska träffa imorgon. Men även om jag vet att jag skulle trivas bättre med både koncept och produkter, tror jag inte att dom kan ge mej va jag vill ha. "Det är ju fortfarande inte U & R, Milla..." som nån så klokt sa. Någon vars åsikter jag värderar enormt, någon jag önskar jag kunde prata me just nu, någon jag vill ha kvar i mitt liv... o kramas med... Jaha... så va jag där igen. Suck. Jag bara saknar honom så mycke.

Söndagar

Söndagar har lixom varit lite heliga det senaste året. Det har betytt tacos/grillning/mys i soffan o film/bio me honom... Ingenting vi hade som regel eller så, utan det bara blev så. Och det va det bästa jag visste.

Idag är det söndag och jag sitter i min äckliga lägenhet jag inte tagit hand om, och vill bara härifrån. Helst hem till honom o kasta mej i hans (jävla) armar. Fuck. Jag skulle ju inte gråta idag.

"Flames to dust

Lovers to friends

Why do all good things come to an end?!"

September

Nu är augusti slut...

Vet inte om jag gillar augusti. För i och med augustis slut är även:

§ Semstern slut
§ Min motivation slut
§ Mitt förhållande slut
§ Harry Potter-boken slut
§ (Hela Harry Potter serien faktiskt)
§ Mitt tålamod me jobbet slut

Det enda jag vet inte är slut är ångesten och tårarna. Finns alltid där, ställer alltid upp. Tur att man inte är ensam...