Jag är helt slut både fysiskt och mentalt, men jag måste ju ändå avlägga rapport.
Jag klarade det! Jag sprang den satans milen under en timme, ni anar inte hur stolt jag är! Den preliminära tiden blev 56'30, och det är jag mer än nöjd med.
Det var kallt, blött och jäkligt ute på banan. Jag var där en timme innan start för att heja på Martin, som gjorde ett kanonlopp på 43 minuter.
Själv hade jag nog kunnat ge lite till kände jag när det var 8 km kvar. Det känns bra att veta! Nu får vi se om jag vill springa fler lopp, det är ju frestande att slipa på tiden. Sub 55 hade ju varit sweet.
Jag hade en gammal, spinkig gubbe som sällskap hela vägen. Han väntade på mig när jag sackade efter, och pushade mig till spurt i slutet. Han var så söt! Han sprang och snackade med folk och gjorde miner framför fotograferna... han verkade ha en hel del energi kvar som han inte la på att springa.
Jag å andra sidan är nu totalt slut. Ingen energi kvar i kroppen. Ska sova nu, för imorn börjar ju min detox. Ingen rast ingen ro!
Tjejen som var snabbast runt banan var Lisa Blommé på den ofattbara tiden 34'20. Hrm, där ligger man i lä!