Falkenberg

Jaha, vaknade idag o kände mej så där skum. Sådär; "tyck synd om mej fast jag inte förtjänar det och inte har någon anledning-skum". Simon märker sånt, men jag vet inte hur jag ska förklara... Speciellt inte då det verkligen borde vara tvärtom!

Min helg har varit underbar, var ledig i fem dagar och fick komma bort helt. Så skönt! Mobilen va helt bortprioriterad, och låg på fönsterbrädan orörd i tre dagar. Rekomenderas verkligen!

Vi va nere på dop i Falkenberg, Simon har blivit Gudfar. Jag va så lagom stolt när jag satt där på första bänkraden i kyrkan o tittade på lille Hugo o stora Simon. Dom va så fina! Tur va dock att jag hade storebror Leon, två och ett halvt år, att underhålla under den timmes långa gudtjänsten... hade definitivt somnat annars. Va hände me alla fina sånger som jag som barnkörsmedlem alltid sjöng på dop?! Här va nån torr prelle som bara läste ur "The Book".

Annars va det rätt lugnt och skönt. Lite promenader och mycket slappande och barnlek. Mår rätt bra när jag får låna någons barn ett tag, men mår samtidigt riktigt bra av att inse att jag inte är där än. På långa vägar. Det livet lockar inte alls just nu.

Så... tillbaka till min vardag. Vet inte va jag ska fylla min sista lediga dag med. Mitt sängsällskap drog tidigt ut på golfbanan (stackarn, han har inte fått vara i närheten av en golfbana på tre soliga dagar!) och här sitter jag. Ska väl försöka baxa mitt pick o pack ut till Väsby o kanske slå på stort o träna ikväll.