Rädsla

Det gör henne så fruktansvärt glad, men samtidigt livrädd. Hon är rädd att det trygga o glada i en vändning ska bli något ångestfyllt; något hon alltför ofta upplevt. Men för varje dag som går blir hon lite gladare, lite mer säker på att det är rätt och rädslan försvinner... om än med pyttesmå steg. Något har öppnats... Helt plötsligt är hon sårbar som sjutton, lycklig som få och på nåt konstigt sätt fortfarande rädd...

"Go slow, ive fallen behind

the second hand unwinds.

If you fall, I will catch you

I will be waiting

Time after time. "

Hon vill inte falla tillbaka i samma mönster som förr... även om det är trygghet. Ångestfyllt, paradoxal trygghet. Hon vill inte heller att den glöd som skapats, ska börja brinna... brinna för snabbt o bli okontrollerad.

Finns hon?!