Det kändes inte bra. Nu var det jag som var "The Bad Guy" igen. Varför är det alltid så? Bara för att man inte tycker lika om allt så är det alltid en som ska känna sej skyldig.
Jag tycker om honom. Jättemycket. Han är snygg. Han är så otroligt fin... på alla sätt. Omtänksam, smart, rolig. Hade jag fått välja hade jag varit jättekär i honom. Nu kan man inte välja, och jag är inte kär. Han förstår inte varför om det nu inte finns några fel på honom, jag förstår inte... och har aldrig förstått, att han egentligen tycker så mycke om mej... på det viset.
7 år. Jag önskar jag kunde säga att jag trodde att det skulle kunna bli nåt, men jag tror inte att sådana känslor kommer, om dom inte redan kommit på 7 år.
Varför kan man inte få välja vem man blir kär i? Vad är det för fel med att kunna kontrollera sina känslor? Känns som att jag förlorat en mycket nära vän. Och det var jag som blev "The Bad Guy"...
"Det är svårt som kille att ha tjejkompisar om man inte har flickvän. Som ett djur... du vet!" Näe. Sorry. Jag vet inte!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
men tänk nu, vad är värst; att bli dissad trots att man är helt perfekt underbar och fin och gå omkring o va fruktansvärt olyckligt kär länge eller att vara den som dissar?
jag är hellre den som dissar än att bli dissad själv. visst, det är jobbigt och svårt att såra någon men i vissa fall måste man vara självisk och det är fan så mycket mer smärtsamt att bli sårad på djupet av den man älskar!
Läste din blogg.. Bättre att dumpa på ett snällt sätt än att be någon fara åt skogen och skrika saker i aggresion. Du verkar vara en vettig tjej.tror att han förstår.
Att gå ur ett förhållande är aldrig lätt men huvudsaken är att man inte gör den andre illa, utan gör slut på ett just sätt som du verkar ha gjort..
/Aldrig lätt att dumpa eller bli dumpad
Den killens komentar är så klockren, snacka om ett sista rop på hjälp.
Skicka en kommentar