Jag heter Camilla. Det är mitt namn.
Har alltid avundats alla som haft ett coolt smeknamn. Jag vill oxå ha det, försökte förgäves få mamma att kalla mej Millan, eller Smilla eller nåt annat ballt, men icke!
I England tog dom för givet att jag hade ett smeknamn. Så är inte fallet. Där började jag skriva Milla om mej själv i sms o mail bland annat.
Resultat:
Idag finns det två personer som faktiskt kallar mej Milla i dagligt tilltal; Kristian o min chef. Jag gillar det. Fast jag skulle inte vilja vara döpt till Milla.
(Diverse andra namn förekommer mest på skämt, såsom Annikas kreation Millisen)
Det här blev ett stört inlägg, men jag känner mej så idag.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
håller med. har också alltid drömt om ett coolt smeknamn. tyvärr har ju de flesta trott att vickie är mitt smeknamn, frånsett det faktum att "coolt" saknades. men på något ofattbart sätt fick även jag smeknamn. ville. tack EMMA och ANNIKA.
Skicka en kommentar